söndag 30 september 2012
En liten uppdatering...
Jodå, vi hänger i fortfarande. Men det är som att jag liksom inte har så mycket att säga om graviditeten. Jag är så rädd att jag i stort sett inte pratar om den alls. Det är något som är närvarande i mitt liv, men det känns så skört att jag inte vågar prata om det med någon. Jag har så klart berättat för min familj och några av mina vänner, men ändå...lite för tidigt för mig än. Ens på bloggen. Men jag kommer tillbaka när jag är redo. Nu är vi i vecka 17 och om två veckor är det dags för ultraljud, håll tummarna för oss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hur gick RUL?
SvaraRaderaHåller tummarna för dig och hoppas du får njuta lite oxå. Men en graviditet vara en mental utmaning! Efter fem missfall och vid 37 års ålder hade jag nästan gett upp. Men så en dag hände det bara!!! Graviditeten blev tuff med blödningar, smärtor och kramper men det fanns en liten stark vilja där inne i magen, ett litet frö som redan från vecka 17 gav sig till känna med små sprittande rörelser och som sedan härjade runt resten av graviditeten. Fick kraftiga förvärkar i vecka 28 och fick åka in akut men blev sjukskriven och i vecka 42 !!! föddes en fantastiskt underbar och välmående liten flicka. En liten busa som nu snart är 10 månader gammal och håller mammas och pappas hjärtan i sina händer.
SvaraRaderaSå länge det finns liv så finns det hopp!!!
Det gick bra! Jag var ett nervöst vrak i flera veckor innan ultraljudet så lättnaden var enorm när vi såg den normalstora sprattlande lilla bebisen där inne...
SvaraRaderaSpragglehall: så skönt att höra positiva historier!