tisdag 29 maj 2012

Den skumma cykeln fortsätter

Eftersom jag fortfarande inte slutat blöda fick jag komma in på ett ultraljud idag och allt såg normalt ut. Fina äggstockar, inga cystor, inget mystiskt blod i bukhålan och en tjock slemhinna (så jag har inte mens). Men ingen riktig förklaring till blödningen förutom hormon-obalans. Bara att vänta på den riktiga mensen alltså. De erbjöd mig progesteron i 10 dagar för att framkalla mens, men jag tror ärligt talat att min mens kommer som vanligt ändå, så jag sa nej. Nu håller vi bara tummarna för att mensen kommer i tid så jag hinner göra ett FET innan de stänger för sommaren.

Ikväll måste jag uthärda en middag med min gravida kompis, jag vet inte ens hur jag ska beskriva hur jobbigt det känns. Nej, jag orkar ärligt talat inte med att vara en storsint människa här på bloggen. Och det står jag för.

söndag 27 maj 2012

Ingen ordning

Den här cykeln är ju mest en väntan på nästa cykel då vi (förhoppningsvis) ska få tillbaka vår lilla blastocyst. Och med tanke på hur skum den här cykeln varit hittills är det för väl att vi inte skulle få tillbaka det nu! Jag hade tidig ägglossning på dag 12 och sen började jag blöda. Inte som spottings utan rött blod. Skitskumt. För att toppa det är jag nu också dunderförkyld. Jag tror det slutat blöda nu,men är inte alls säker, vi får se hur detta går och om mensen sen kommer när den ska...


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 17 maj 2012

Ledsen men livet går vidare...

Efter några dagar känns det inte mindre ledsamt, men lite mindre akut ont i alla fall. Negativt test följdes inte av normal mens utan av mensen från helvetet. Ont, ont, ont!

Det är lite för mycket ledsamt i mitt liv just nu. Det är inte bara vår barnlöshet som gör ont, det är flera familjemedlemmar som inte alls mår bra och det gör livet lite tungt just nu. Jag är i grunden en väldigt positiv person med ett psyke som är så stabilt att det antagligen är lite provocerande ibland. Just nu är jag ledsen, men jag vet också att det bara är tillfälligt. Jag går vidare.

Om 6 veckor blir det ett frysförsök med vår lilla blastocyst om allt går som det ska. Fram tills dess ska vi ta det lugnt! Och idag blir det ett stillsamt 17 maj-firande (jag har kanske inte nämnt att jag är norsk?).



söndag 13 maj 2012

Negativt och blöder

Negativt test igår och en svag, svag linje i morse på det officiella clearblue-testet. Och rött blod. Inte mycket, men ändå. Jag tror det är kört. Orkar inte säga mer än så nu.



- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 10 maj 2012

Ruvardag 11 (?)



Oj vad tiden går...men det borde väl vara ruvardag 11 idag eller hur? Det börjar närma sig.

Jag är väl lite motsatsen till en testoholic, jag skulle gladeligen vara gravid i två månader utan att testa bara för att slippa besvikelsen om det skulle gå fel. Men så funkar det inte när man är i IVF-branschen! Test på söndag alltså. Förut har jag testat ungefär när jag ska ha mens för att kunna sluta med progesteronpiller/kräm, men nu verkar det ju som att de nya rönen är att det räcker att ta progesteronet i två veckor och sen ska man sluta, så det har ju varit en plåga helt i onödan!

Igår hade jag något brunt grynigt i Crinonet på morgonen och bröt nästan ihop, men sen var det inget mer. Jag har ju läst att Crinone är ökänt för att ge flytningar i alla möjliga färger, men man är ändå aldrig beredd. Idag har mina flytningar (ursäkta, det här är ju inte fräscht, men jag gissar att det är mest andra kvinnor i samma situation som läser här?) blivit liksom trådiga, nästan som vid ägglossning fast vit-gula. Skitskumt verkligen. Annars är det bara samma gamla mensvärks-liknande känsla. Brösten är helt normala, inte ömma alls.

tisdag 8 maj 2012

Ruvardag 9 Plan B

Idag har det kommit två viktiga brev med posten. Det första var ett brev från Carlanderska som sa att de har frysit in en fin liten blastocyst. Jag hade så klart hoppats att våra tre embryon som inte sattes in skulle klara sig allihop, men ett var nog ett realistiskt resultat när det handlar om blastocystodling. Så om detta försök nu inte skulle funka har vi ju (förhoppningsvis, om det klarar upptiningen) ett FET på Carlanderska. Det andra brevet kom från Sahlgrenska och sa att vi är kallade på ett första möte redan om två veckor! På deras hemsida står det att det sen tar 2-3 månader tills man får påbörja ett försök, men det skulle ju i så fall vara perfekt timing för oss. Och gratis dessutom. Om vi nu har sådan tur att det tagit sig den här gången så kommer vi att boka om tiden på Sahlgrenska till augusti, jag tänker inte riskera något nu när vi äntligen fått en remiss.

Om vi ska återgå till det här försöket (som jag fortfarande hoppas med allt vad jag har på så klart!) så känns det ungefär som igår, lite mindre svidande kanske och lite mer mensvärksaktigt men med en del skarpa hugg om det är begripligt? Idag har det också varit en sån där härlig dag när Crinonet kommer ut i klumpar, ugh! Det hände för 4-5 dagar sen också, det verkar ta så lång tid innan det byggts upp så mycket att det liksom trillar ut, inte fräscht.

måndag 7 maj 2012

Ruvardag 8 Halsfluss :(

Mitt halsonda visade sig vara halsfluss, så nu äter jag penicillin, inte kul! Och att vara hemma från jobbet gör inte att väntan känns kortare. Det liksom svider och drar i livmodern och jag bara hoppas att mensen inte kommer. Jag hoppas verkligen det här inte påverkar våra chanser negativt. Det finns ju vissa som säger att immunförsvaret är sänkt i tidig graviditet så att förkylning eller halsont kan vara ett graviditetssymptom men jag är tveksam. Mina bröst gör inte ont längre (vilket såklart inte gör mig lugnare) och livmodervärken har liksom ändrat karaktär från mensvärks-liknande till mer svidande så jag vet inte vad jag ska tro. 6 dagar kvar till officiell testdag, men jag kanske testar dagen innan för att ge mig själv mer tid att smälta resultatet vare sig det är positivt eller negativt. Om jag inte hinner få mens innan så klart, men nu håller vi tummarna att den håller sig borta!

lördag 5 maj 2012

Ruvardag 6 livmoderknip

I går kväll och i natt hade jag riktig mensvärk, aj! Nu känns det inte så mycket längre. Man kan ju alltid hoppas att något av det är ett positivt tecken, men efter två års försök att bli gravid (och två graviditeter) vet jag att mina känningar inte säger någonting...Brösten gör lite småont, men det har de gjort hela tiden. Och så har jag ont i halsen. Men i stort känner jag mig ungefär som vanligt, jag kan verkligen inte ens gissa om det här har gått vägen eller inte. Trist, eller hur? Ja, ja...en vecka kvar till testdagen,och förvirringen lär inte minska tills dess.


onsdag 2 maj 2012

Ruvardag 3

Det är låååångt kvar till testdagen. Jag känner inget särskilt som jag inte känt sedan innan äggplock och alltså beror på hormonerna och inte något annat och det borde ändå vara för tidigt för implantation. Jag bara hoppas att det lilla pyret där inne mår bra! Kom igen nu hjärtat, väx där inne!


- Posted using BlogPress from my iPhone