Lite panik

Ser man på,ett inlägg till samma vecka!

Igår tyckte jag bebis rörde sig väldigt lite så på kvällen, mitt i julmiddagen med mina föräldrar och svärföräldrarna, fick pappa köra in mig till förlossningen för kontroll. Mannen fick oroligt stanna hemma med sina föräldrar och min mamma. De gjorde ctg och ultraljud och allt såg ok ut även om hon (jo det är en hon!) rörde sig väldigt lite. Men hon tränade på att andas som hon skulle och sträckte lite på någon fot medan hon sov. I natt sov jag nästan inget alls, helt sjuk av oro.Men så i morse var hon igång igen. Men man blir så rädd!

Doktorn mätte henne och de uppskattade hennes vikt till 1500 g (+/- 10 %), så det verkar vara en ganska stor tjej just nu. Ska be barnmorskan kolla mitt blodsocker lite mer noga nästa vecka, jag hoppas hon inte är FÖR stor...det finns alltid något att oroa sig för.

Skrämselhicka

Usch! Igår eftermiddag fick jag en obehaglig överraskning på toaletten. Blod. Rött blod. Jag ringde förlossningen och åkte iväg till antenatalenheten på Östra sjukhuset som de rekommenderade. Mannen mötte mig där och vi lyckades komma precis tre minuter efter att de stängt så vi fick åka hiss upp till specialistförlossningen (?). Väl där fick jag lämna urinprov och sen vänta i två timmar på att de hade tid för mig. De gjorde ultraljud på magen (som visade en pigg bebis och fin moderkaka som inte såg ut att ligga för nära livmoderöppningen), vaginalt ultraljud (som visade en stängd 4 cm lång livmodertapp) och en gynundersökning (som visade lite gammalt blod och en polyp/utväxt på min livmodertapp). Kontentan blev att det verkade ofarligt och kanske kom blödningen från polypen men får jag ny blödning måste jag in igen.  Jag fick också order att lämna nytt urinprov till barnmorskan för jag hade lite vita blodkroppar i urinen som inte ska vara där och kan tyda på en lätt urinvägsinfektion (som kan ha med blödningen att göra). Idag har jag bara haft lite ljusbrun-beiga flytningar, inget konstigt alltså med tanke på att det var illrött igår. Men ändå, usch...Idag är jag hemma och vi får se hur länge jag stannar hemma, läkaren ville att jag skulle vila några dagar för säkerhets skull. Vecka 23 (22+0) idag. Snälla, låt det här gå bra!

Uppdatering långt om länge...

Jodå, än hänger vi i! Nu är jag i vecka 22 och för ca tre veckor sedan var vi på RUL (som gick bra). Bebisen har börjar sparka så smått (lite svårt att känna allt med moderkakan i framvägg) och vi börjar ju närma oss den magiska gränsen när bebisen skulle klara sig om den föddes. Om tre veckor kanske jag kan slappna av lite (haha). Inte för att de finns några indikationer på att den vill komma nu alltså, jag har väldigt lite sammandragningar som tur är. Allt detta bra hindrar ju inte mig från att nästan oroa ihjäl mig såklart...

I min lilla bubbla har jag helt missat alla era kommentarer, ska svara på dem nu!

Ett ögonblick av lugn...

Men det kommer mig inte vara länge om jag känner mig själv! Igår var vi på KUB-test och vi (eller snarare bebisen) fick ett jättebra resultat. Risken för Downs (som definitivt är det minst problematiska kromosomfelet) var mindre än en på tiotusen. Men framförallt, det fanns en sprattlande 61 mm lång liten bebis där inne! Lite större än genomsnittet så hade vi inte gjort ivf och vetat precis när befruktningen skedde, så hade beräknat födelsedatum flyttats från 12 mars till 10 mars. Vår barnmorska gör inte det, ivf-datumet gäller.
Jag undrar om jag kan slappna av lite nu? RUL är inte förrän den 15 oktober...en evighet bort.
Här är en bild på det lilla underverket:




- Posted using BlogPress from my iPhone

Sprutdag 9 och ultraljud igen

Idag har vi varit på Carlanderska igen och tittat till äggen. De är inte så värst många äggblåsor, 5 stora (14-15 mm) på höger äggstock och ungefär lika många men mindre (10-11 mm) i storleken på vänster äggstock, men jag hoppas det räcker! Min slemhinna var tjock och fin i alla fall, men jag fick lära mig att den får inte bli för tjock, då blir den för gammal. Det är det tillsammans med storleken på de största äggblåsorna som avgör när man måste göra äggplocket. Torbjörn på Carlanderska sa att det blir äggplock på fredag, så ikväll är det dags för mina sista sprutor Gonal-f och Orgalutran och i morgon ska jag ta Ovitrelle för att få äggen att mogna lagom till fredag förmiddag.

Från vad jag sett på den här videon så är Ovitrelle-sprutan ganska lika Orgalutran-sprutan:

I morse vaknade jag och hade panik över att äggen skulle ha försvunnit! Jag känner inte lika mycket som jag gjorde för några dagar sen så jag fick för mig att jag antingen redan haft ägglossning eller att de bara slutat växa. Men så verkar det inte vara alltså. Jag kan förhoppningsvis slappna av lite ikväll och i morgon, men det börjar bli väldigt nervöst nu...Snälla små äggen, väx er nu stora och fina tills på fredag (men håll er på plats, vill vill inte ha någon tidig ägglossning)!

Dags för Orgalutran

Idag är första dagen med Orgalutran och jag är sjukt nervös för den stora sprutan! Det är någon timme kvar tills jag ska ta den så nu får jag ladda lite inför det. I morgon är det dags för första ultraljudet för att se hur äggen mår. Uppdatering följer...