Lite panik

Ser man på,ett inlägg till samma vecka!

Igår tyckte jag bebis rörde sig väldigt lite så på kvällen, mitt i julmiddagen med mina föräldrar och svärföräldrarna, fick pappa köra in mig till förlossningen för kontroll. Mannen fick oroligt stanna hemma med sina föräldrar och min mamma. De gjorde ctg och ultraljud och allt såg ok ut även om hon (jo det är en hon!) rörde sig väldigt lite. Men hon tränade på att andas som hon skulle och sträckte lite på någon fot medan hon sov. I natt sov jag nästan inget alls, helt sjuk av oro.Men så i morse var hon igång igen. Men man blir så rädd!

Doktorn mätte henne och de uppskattade hennes vikt till 1500 g (+/- 10 %), så det verkar vara en ganska stor tjej just nu. Ska be barnmorskan kolla mitt blodsocker lite mer noga nästa vecka, jag hoppas hon inte är FÖR stor...det finns alltid något att oroa sig för.

Skrämselhicka

Usch! Igår eftermiddag fick jag en obehaglig överraskning på toaletten. Blod. Rött blod. Jag ringde förlossningen och åkte iväg till antenatalenheten på Östra sjukhuset som de rekommenderade. Mannen mötte mig där och vi lyckades komma precis tre minuter efter att de stängt så vi fick åka hiss upp till specialistförlossningen (?). Väl där fick jag lämna urinprov och sen vänta i två timmar på att de hade tid för mig. De gjorde ultraljud på magen (som visade en pigg bebis och fin moderkaka som inte såg ut att ligga för nära livmoderöppningen), vaginalt ultraljud (som visade en stängd 4 cm lång livmodertapp) och en gynundersökning (som visade lite gammalt blod och en polyp/utväxt på min livmodertapp). Kontentan blev att det verkade ofarligt och kanske kom blödningen från polypen men får jag ny blödning måste jag in igen.  Jag fick också order att lämna nytt urinprov till barnmorskan för jag hade lite vita blodkroppar i urinen som inte ska vara där och kan tyda på en lätt urinvägsinfektion (som kan ha med blödningen att göra). Idag har jag bara haft lite ljusbrun-beiga flytningar, inget konstigt alltså med tanke på att det var illrött igår. Men ändå, usch...Idag är jag hemma och vi får se hur länge jag stannar hemma, läkaren ville att jag skulle vila några dagar för säkerhets skull. Vecka 23 (22+0) idag. Snälla, låt det här gå bra!

Dåligt med uppdatering!

Men nu blir det skärpning. Jag är ganska lamslagen av illamåendet så det blir inte mycket skrivet här just nu. I morgon är jag 9+0 veckor och i förra veckan var vi på vårt första ultraljud. En läkare på carlanderska gjorde ett vaginalt ultraljud och vi fick se en liten, liten bebis (17 mm, precis rätt storlek) med ett tickande hjärta. Min lättnad var helt otrolig, men tyvärr verkar jag inte kapabel att inte oroa mig någon längre stund. Jag var ungefär lika orolig igen några timmar senare...

På onsdag är det dags för det första besöket hos barnmorskan. Ganska nervöst det också!

Här är bildbeviset på att jag är gravid! Ser ni den lilla handen till höger? Den större blobben till vänster av huvudet är gulsäcken.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Två läkarbesök på två dagar

Efter två grundliga undersökningar av mina privata delar på två dagar har det konstaterats:

1. Om allt ser fint ut på ultraljudet nästa vecka så borde vi få göra FET runt midsommar! Yay! Nu syntes inte mycket så jag ska göra ägglossningstest och när jag får positivt ska jag in på kontroll igen för att kolla att förhållandena är de rätta.

2. Jag har endometrios. Inte så yay. Men det positiva med gårdagens diagnos (och trevliga besök på Sahlgrenska) var att detta är förklaringen till våra problem (jag återkommer med förklaringen i helgen) och resulterade i en remiss direkt till ivf utan andra åtgärder. Det kommer visserligen ta tid, ca 6 månader, innan vi får starta med landstinget, men ändå!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Provresultat

Igår ringde läkaren från Carlanderska och det var (precis som i onsdags förra veckan) både bra och dåliga nyheter. Å ena sidan såg mina sköldkörtelprover sådär ut (dåligt), men å andra sidan såg allt annat bra ut (bra ju!). Eftersom mitt TSH var 3,6 fick jag börja med Levaxin. Det är inte katastrofdåligt på något sätt, men inte optimalt om man vill bli gravid heller. Jätteskönt att de åtminstone tittade på det innan vi börjar så att jag har en chans att korrigera det bäst vi kan. Jag hämtade ut mina piller idag på apoteket och där visade det sig att mina hormoner till IVf:en kommit in också! Men jag tog inte ut dem nu, de ska vara i kylskåp så jag tror det är bäst att hämta dem precis innan vi ska börja, om tre veckor (hoppas vi i alla fall!).

Om en vecka åker vi på semester och sen är det ju nästan dags för sprutstart!

Bra och dåligt (men mest bra)

I onsdags var vi på Carlanderska och träffade läkare och barnmorska inför vårt första IVF-försök (det är den första bra grejen, det blir IVF i vår!). Vi fick prata med läkaren om vår situation, och vi gillade henne verkligen. Hon förklarade allt och sen gjorde hon en gynundersökning på mig. Och då upptäckte hon en blödning vid min äggstock (detta var det dåliga). Det var lite oklart vad blodet kom från egentligen, men som jag förstod det så fanns det två alternativ:
- ett endometriom som blödde eftersom jag hade mens
- efter ägglossning hade det blivit mycket blodkärl där som blödde

För att vara på den säkra sidan får jag göra ett extra ultraljud precis när mensen startar i april för att se om det finns kvar då. Gör det inte det eller åtminstone ser mindre ut, så börjar jag med sprutorna då (bra!).

Sen tog de blodprov på både mig och mannen. Jag är sjukt svårstucken så det var lite av en pärs. Är det något problem med något prov kan förstås det hela skjutas upp av den anledningen. Jag har haft lite sköldkörtel-problem förut, så nu håller jag tummarna för att det såg bra ut!

Så kontentan är att om allt ser bra ut får jag börja med sprutorna i mitten av april (yay!). Nu blir det en nervös väntan på att vi får reda på mina provsvar och det där ödesdigra ultraljudet...




- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagen D

Idag är det dags! Tid på Carlanderska och jag är fruktansvärt nervös. Jag vet inte för vad egentligen, men så mycket av våra förhoppningar hänger på idag. Nu håller vi tummarna för att vi får börja med IVF snart!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Besök på Carlanderska bokat!

Vi pratade lite om våra alternativ och efter ett samtal till Sahlgrenska angående deras kö-tider så bestämde vi oss för att betala för ett försök på Carlanderska under tiden vi väntar i landstingskön. Sahlgrenska kan i nuläget inte hålla vårdgarantin och ett första besök där blir inte aktuellt förrän i juni. Så jag ringde Carlanderska och om exakt 4 veckor ska vi dit på vårt första besök! Äntligen! Kanske får vi börja vår första IVF redan i april? Det är ju snart!

Remiss

Idag har vi varit hos min gynekolog och fått en remiss till IVF. Jag borde vara överlycklig, men just nu känner jag mest oro över hur länge vi måste vänta om vi ska genomföra det helt via landstinget. Jag känner mig inne på att betala ett försök själva under tiden, då hinner vi ju göra något innan sommaren. Landstinget i Västra Götaland ska ge oss en tid inom tre månader, men det är sannolikt ett möte, inte start av IVF. Och frågan är om de verkligen håller vårdgarantin? Betyder tre månader egentligen sex månader? Jag vill inte vänta tills augusti! Mannen tycker jag är lite oresonlig och att vi gott kan vänta tills efter sommaren om det blir så, men jag vill bara inte vänta så länge!

Jag blev lite chockad över att få veta att vi har rätt till IVF från landstinget. Jag hade på något sätt helt slagit det ifrån mig. Jag trodde vi skulle få betala själva, vilket ju är dyrt, men fördelen är ju att vi hade kunnat börja NU. Nu känner jag mig helt i händerna på landstinget, och för ett kontrollfreak som jag känns väl det inte riktigt ok.

Och just det, en dagens så klart, 9 dpo idag:

Gnistrande vit (ok ljuset hjälper till lite, men det går inte att förneka att det är negativt. Igen).

Under all kritik!

Ja min uppdatering alltså. Men jag har i alla fall haft ägglossning och i morgon är den stora dagen då vi ska träffa doktorn. Ganska tjusig kurva, eller hur? Men spottings idag och det blir antagligen mens på tisdag-onsdag. Om doktorn rekommenderar IVF så kan vi kanske påbörja det efter nästa cykel, det skulle innebära ett försök till innan dess. Det känns ok.

Spottings

Helt i normal tid har mina spottings dykt upp. Det var väntat så just det tog jag inte så hårt, men hela den hopplösa situationen har känts väldigt jobbig de senaste dagarna. Det är är tre veckor tills vi ska träffa gynekologen igen (jag var lite förvirrad förra gången jag nämnde det, då var det 4 veckor kvar inte 3) och jag hoppas desperat att han ska erbjuda oss en lösning. Vi ska försöka igen som vanligt i februari, men mina förhoppningar på att det ska lösa sig naturligt är låga...

Bokat en tid

Idag har jag bokat en tid hos min gynekolog för att diskutera hur vi ska gå vidare. Om tre veckor är det dags och jag längtar! Jag har ingen aning om hur lång tid det kommer ta för oss att påbörja IVF ens om vi ska betala själva, men det är åtminstone ett steg i rätt riktning. Realistiskt sett kanske vi kan börja i april? Eller är det väl optimistiskt? Ja, ja, det händer något i alla fall.

Här kommer den utlovade uppdateringen om hur Cicatrix har funkat på mina ärr, så här såg det ut för ca 4 månader sen:

Och så här ser det ut nu:

Som ni ser har det bleknat en hel del i ytterkanterna. Tills viss del är det nog också tjockare nu, det är ju en del av läkningsprocessen. Jag har ju ingen aning om hur stor skillnad Cicatrix har gjort för själva läkningen, men det håller åtminstone ärren mjuka vilket gör att det kliar mindre. Den mystiska randen under ärret på den sista bilden är bara ett streck efter mina jeans...

Frisk!

Yes, dagens läkarbesök visade att jag har återhämtat mig jättebra! Allt såg fint ut, jag har redan fått mens (fantastiskt bra enligt doktorn) och mitt Hb var 140 (rekordbra för mig!). Och den där grejen som de pratade om var endometrios, visade sig vara en nabothi-cysta/blåsa. Jag har tydligen haft dem förut också, men de är så vanliga att det inte var något min läkare nämnt (men hade skrivit i min journal). Just vid det tillfället då jag opererades hade jag antagligen en blåsa som var ovanligt stor. Vid operationen sågs inga tecken på endometrios inne i kroppen, så det är ju också jättebra nyheter. Dags för nya tag alltså! Blir det inget de närmaste månaderna ska vi prata om IVF i februari.

Ouch!

Jag skulle inte sagt att mensen inte kommit igång ordentligt, för då gör den ju det med besked så klart! Aj! Förhoppningsvis hinner jag blöda klart någorlunda innan läkarbesöket på fredag. De ska ta en titt på något jag har bakom livmodertappen (troligtvis endometrios) och det vore ju bra om de kan se något också. Och så hoppas vi så klart på lite hjälp på graviditetsfronten...