lördag 31 mars 2012

Semester

Både från jobbet och från infertiliteten har vi just nu. Detta är nog kanske den första månaden på två år (!) som jag fullkomligt struntar i ägglossningstest, livmodersekret och kroppstemperatur. Om två-tre veckor borde jag få mens och då är det dags för vårt första IVF-försök. Just den här månaden är det ju också precis två år sedan vi började försöka få barn. Det är en konstig känsla, både lite bittert men ändå skönt att vi äntligen kommit till den punkt när vi får hjälp. Jag visste ju någonstans redan när vi började försöka att detta skulle bli svårt. Bara en känsla sådär. Just då, när vi precis börjat försöka, var det faktiskt nästan jobbigare. För jag hade på känn att det skulle ta tid, men jag visste ju också att vi skulle bli tvungna att försöka mycket längre för att få hjälp. Nu är vi i alla fall där, och vägen dit har varit både lättare och jobbigare än vad vi kunnat tro.Man klarar mer än vad man tror.

Men...snart är det dags för vår romantiska (hoppas vi) resa till Paris! Bara fem dagar kvar nu...

tisdag 27 mars 2012

Provresultat

Igår ringde läkaren från Carlanderska och det var (precis som i onsdags förra veckan) både bra och dåliga nyheter. Å ena sidan såg mina sköldkörtelprover sådär ut (dåligt), men å andra sidan såg allt annat bra ut (bra ju!). Eftersom mitt TSH var 3,6 fick jag börja med Levaxin. Det är inte katastrofdåligt på något sätt, men inte optimalt om man vill bli gravid heller. Jätteskönt att de åtminstone tittade på det innan vi börjar så att jag har en chans att korrigera det bäst vi kan. Jag hämtade ut mina piller idag på apoteket och där visade det sig att mina hormoner till IVf:en kommit in också! Men jag tog inte ut dem nu, de ska vara i kylskåp så jag tror det är bäst att hämta dem precis innan vi ska börja, om tre veckor (hoppas vi i alla fall!).

Om en vecka åker vi på semester och sen är det ju nästan dags för sprutstart!

fredag 23 mars 2012

Bra och dåligt (men mest bra)

I onsdags var vi på Carlanderska och träffade läkare och barnmorska inför vårt första IVF-försök (det är den första bra grejen, det blir IVF i vår!). Vi fick prata med läkaren om vår situation, och vi gillade henne verkligen. Hon förklarade allt och sen gjorde hon en gynundersökning på mig. Och då upptäckte hon en blödning vid min äggstock (detta var det dåliga). Det var lite oklart vad blodet kom från egentligen, men som jag förstod det så fanns det två alternativ:
- ett endometriom som blödde eftersom jag hade mens
- efter ägglossning hade det blivit mycket blodkärl där som blödde

För att vara på den säkra sidan får jag göra ett extra ultraljud precis när mensen startar i april för att se om det finns kvar då. Gör det inte det eller åtminstone ser mindre ut, så börjar jag med sprutorna då (bra!).

Sen tog de blodprov på både mig och mannen. Jag är sjukt svårstucken så det var lite av en pärs. Är det något problem med något prov kan förstås det hela skjutas upp av den anledningen. Jag har haft lite sköldkörtel-problem förut, så nu håller jag tummarna för att det såg bra ut!

Så kontentan är att om allt ser bra ut får jag börja med sprutorna i mitten av april (yay!). Nu blir det en nervös väntan på att vi får reda på mina provsvar och det där ödesdigra ultraljudet...




- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 21 mars 2012

Dagen D

Idag är det dags! Tid på Carlanderska och jag är fruktansvärt nervös. Jag vet inte för vad egentligen, men så mycket av våra förhoppningar hänger på idag. Nu håller vi tummarna för att vi får börja med IVF snart!


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 16 mars 2012

Usch

Finns inget annat att säga om spottings på 7-8 dpo. Och små kramper i magen! Usch säger jag bara!

Men det är bara 5 dagar kvar tills vårt första besök på Carlanderska, så trots att mensen är så uppenbart på ingång alldeles för tidigt så är jag på ganska gott humör. Och om två veckor ska vi till Paris, ingen mening att vara gravid då ;)




- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 11 mars 2012

Varmt och skönt





Äntligen en rejäl temphöjning! Det verkar som att min ägglossning är senare den här månaden, men så slutade jag ju med agnus castus också (inför ivf, det funkar inte ihop). Men nu så matchar min temperatur vädret ute också...

Jag borde få mens den 20:e, dagen innan läkarbesöket. Kanske inte jättekul, men det ska inte spela någon roll enligt carlanderska.

Det är så mycket lättare att tänka på tekniska detaljer rörande ivf:en än vad resultatet kan bli. Jag vet inte hur jag kommer känna för en ny graviditet. Det är ju det jag önskar mig allra mest, men jag är för rädd för att orka tänka på att faktiskt vara gravid igen. Graviditet har hittills bara inneburit ångest och sorg. Jag kommer ihåg hur glad jag var första gången jag fick ett positivt graviditetstest, jag var helt euforisk och föreställde mig oss med vår lilla bebis. Jag fick nog bara känna så några dagar innan det gick fel. Andra gången var jag mycket mer avvaktande. Inte lika glad för att skydda mig själv i fall det värsta skulle hända, men ändå inte förberedd på exakt HUR dåligt det kunde gå. Jag kommer aldrig vara tillräckligt förberedd, men månad efter månad försöker vi ändå och springer ganska aningslöst mot målet. Vad kommer hända härnäst?


- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 8 mars 2012

Sista chansen?




De senaste två dagarna har jag haft helt sjuk ägglossningsvärk och faktiskt på vänster sida för en gångs skull! Visserligen ska ju min vänstra (och enda) äggledare kunna fånga ägg från båda sidorna, men lite bättre chans borde det ju vara när ägglossningen är på rätt sida? Så kom igen nu spermier!

Två veckor kvar till första besöket på Carlanderska...känner att jag nästan borde ha någon slags nedräkning här på bloggen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 4 mars 2012

Tveksam

Jag måste erkänna att jag känner mig lite rädd för att bli gravid på normalt vis igen. Jag är nästan hundra procent söker på att jag haft två utomkvedshavandeskap och jag gör nästan vad som helst för att undvika att det händer igen. Och nu känns ju IVF:en så nära...

Just nu känns det som att det bästa är om jag inte blir gravid på egen hand. Samtidigt som jag är jättenervös för hur IVF:en ska bli. Kommer jag bli ett hormonmonster? Tänk om vi måste göra försök efter försök utan att det lyckas?

Men nu är det dags för ägglossning igen och vi gör ett (halvhjärtat) försök. Igen.


- Posted using BlogPress from my iPhone