I morse kände jag mig ganska ok så jag har tillbringat dagen med att noja över att jag plötsligt inte mår TILLRÄCKLIGT dåligt. Man kan liksom inte vinna när man är en livrädd gravid kvinna. Trots att jag faktiskt kräktes när jag kände en obehaglig lukt i morse kunde jag inte lugna mig, Nu känner jag mig lite mer illamående igen, måste skärpa mig...
Det som gör mig mest nojig är nog de ständiga sticken, mensvärken och ibland svid-känslan i livmodern. Jag har gissningsvis googlat "dagens krämpa i livmodern"+gravid ca 100 gånger redan. Det kommer bli en lång väntan tills på torsdag när vi ska på ultraljud på Carlanderska.
Jag vet, man blir helt kaiko i skallen när man är gravid och oron äter upp en. Jag var helt säker på att jag hade en ofostrig graviditet innan första ultraljudet i v. 8 eftersom jag var helt symtomfri och intalade min sambo att det förmodligen inte fanns någon bebis. Så fel man hade.. ;) Och oron försvinner ju inte ju längre man går heller, och jag bävar för all oro sedan när man väl har en spädis att ta hand om.. ;)
SvaraRaderaPrecis så känns det! jag har liksom övertygat mig själv om att det antagligen inte finns något där längre och att min kropp bara fattar lite långsamt. Att googla att illamåendet gått över i vecka 8 gör en inte gladare för den delen...
SvaraRadera